Isabella

ibland önskar jag att allt skulle vara enkelt. inga problem inga tjafs ingenting. bara frid och fröjd. Jag hade hoppats på att 2012 skulle bli ett bra år men eftersom att det bara är mars och att jag redan stött på femhundra problem så antar jag att 2012 kommer vara ett riktigt skit år.

att jag dessutom saknar att träffa kompisar gör inte saken bättre. Jag har aldrig tid att göra något. För när jag är ledig så är inte mina vänner lediga. Livet är verkligen härligt. Jag vet att jag bara är 21 år och har äntligen fått det jobb jag skrikit efter hur länge som helst nu så känns det ändå som att det är något som fattas.

Jag vill ha ett mindre problemlöst liv med folk runtomkring mig som förstår mig. Antar att det är för mycket begärt.

Sitter och kikar på www.Net-a-porter.com igen och blir kär på nytt. förstår inte hur man kan komma på sina konstverk. Så otroligt vackert. Ett par Louboutin är precis vad jag önskar mig. Helt perfekt.

 
Jimmy choo's skor är också utförda med sådan detaljkänsla att man kissar på sig. Skulle dö för de här skorna.

Såg senare att de tagit bort civilekonomprogrammet för att EU har hårdare krav på ekonomiutbildning. De har alltså delat upp ett program  till typ 5 program. snacka om att världen blir bra värre och värre. Hur ska man kunna veta när man är runt 16 år vad man vill med sitt liv? Jag tycker att det är så fruktansvärt löjligt. allt det här får mig bara att bli arg och tappa lusten. Det är så jävla krångligt. Sverige håller verkligen på att bli lilla USA. Det är inte rätt!

Sverige är ett litet pissland på 9 miljoner invånare. världen består av 6 miljarder människor. Alltså utgör vi 1,5 % av världens befolkning. Är det bara jag som fattar att det spelar ingen roll vad vi vill uppnå i världen så är vi bara en fis i rymden? Räcker det inte med att vi bryr oss om oss själva och ser till så vårt folk mår bra istället för att drömma för stort? Jag tycker det är löjligt. självklart har man en chans att få en grym karriär men då krävs det att man flyttar till ett annat land.  Sverige är aslitet. vad jag menar är att de ställer för höga krav på fisSverige. Get a Grip för fan.

Med det sagt så måste jag gå och äta frulle/Lunch.

När man väl bestämt sig för att börja plugga hösten2012 alt. höst 2013 så har de lagt ner utbildningen i stockholm? Say what? Jag vägrar flytta från stockholm. This sucks big time.  

Amanda ligger och sover (hon ska upp halv fem) och jag är inte trött för fem öre. jag är mer peppad för livet idag. Jag vill verkligen bli något och inte för någon annan, alltså inte någon jävla hollywood kändis utan mer försäljningschef, ekonomichef för något stort bolag. varför? Jo för att jag är som lyckligast när jag får vara kreativ, bestämma och konstigt nog är stressad. det är ett liv för mig. Jag vill ha ett jobb som krävs att man arbetar 50-70 timmar i veckan och tjänar löjligt mycket pengar. Ja, jag är ett kapitalistsvin. eller som Jens uttrycker det, Social-Liberal. Vilket jag nog håller med om. 
nu kommer ett bildspel på det vackraste som någonsin skapats.

Louboutin

 

 
Bottega Veneta
 
 


Burberry London



Chloé

 


Lanvin





Want it all. Allt är från www.Net-a-porter.com

det värsta med att vara 20 år och gå ut gymnasiet är att även om det känns otroligt härligt att ha gått ut skolan så kan man inte gå miste om att alla (inte minst en själv) har förväntningar på att man ska ta sig vidare i livet. Vilket för mig är otroligt stressande. jag är inte den som gillar att sitta still utan är mer än gärna en arbetsnarkoman. Grejen är bara att jag vill FÖR mycket så jag har svårt att bestämma mig för vad exakt jag ska göra till verklighet. men eftersom inlägget heter "min femårsplan" så måste jag bestämma mig för något i skrivande stund.
Utan ordning så är detta vad jag vill ska ha hänt inom 5 år:

- Utomlandsflytt.
  Vart kan jag inte bestämma mig för ännu men just nu lutar det åt kanada. Känns som ett Bella-land.
- New york.
  Jag vill så gärna dit. nu. och jag ska dit.

Jag ska fylla den här listan med massa saker men det känns så läskigt att skriva ner något när man inte är säker. alla andra listor jag gjort har jag förverkligat så måste komma på något riktigt bra. Flumminlägg.

jag önskar att jag hade lärt känna dig. saknar dig så otroligt mycket och livet hade varit så mycket roligare om du hade funnits där vid min sida och sett allt och hjälpt mig.
Jag blir alltid lika avundsjuk när jag ser folk som går med sin mamma på stan eller en kompis som pratar med sin mamma, bråkar med sin mamma, whatever. jag saknar det. jag vill skrika på dig, hata dig, gråta med dig och höra massa fina ord viskade i mitt öra. känna ett stöd från en förälder, känna sig älskad och behövd. få bekräftelse att jag duger. jag saknar dig så sjukt mycket att det känns som mitt hjärta håller på att gå sönder i tusen delar. snälla kom tillbaka?

1. Åka till new york
2. åka runt i Usa's västkust (L.A, San fran., San Diego)
3. Starta min utbildning.
4. Hitta mitt dröm jobb
5. Gifta mig med mitt livs kärlek (Amanda Qvarfordt, nöjd nu? :))
6. Åka till de karibiska öarna.  

Goddag.

Idag köpte jag världens finaste klänning som jag kände att jag behövde dela med mig av. Har ingen bild på mig i den men kan lova att det är det finaste jag någonsin köpt.
Det som gör mig ännu gladare är att det är i storleken 36! är så stolt och glad över att jag krympt ihop till storleken jag hade innan jag slutade röka.
på lördag är det pride och det måste firas. Vi har bara inte bestämt oss för hur vi ska fira ännu. jag tror att det kommer bli på en restaurang eller något dylikt. är ganska trött på allt drickande och "fjorta-runt". jag har blivit gammal i förtid.

nu ska jag kika mer på h&m och drömma mig bort till london som är drygt 4 månader kvar till! puss

På min syster begäran kommer här ett litet inlägg från mig till er.

Det är nu mitten av Juli och jag njuter till fullo av mitt underbara liv. Amanda och jag har nu bestämt att vi ska bli sambos på rikigt och jag kan inte vara lyckligare. Vi ska göra om lägenheten så det passar bådas smak och dessutom göra det till vårt istället för mitt.  Jag vet att, utan att vara vara naiv att vi kommer få ett underbart liv tillsammans. Jag vet med full säkerhet att jag har hittat kvinnan jag vill leva resten av mitt liv med. 

För lite över en månad sedan var jag och min underbara tjej i London tillsammans. det är en resa jag sent kommer att glömma. Vi strosade runt på oxford street och drog på oss den ena shoppingkassen efter den andra och levde livet. Starbucks som alla har prisat så högt var precis lika underbart som alla säger. Det slutade med att vi åt frukost där varje morgon och dog lite när vi lämnade london för Sverige. 

Vi stannade inte så länga i detta drömland av den anledningen att jag skulle ta studenten i samma veva. Min student var precis som jag alltid drömt att den ska vara, helt underbar firad med alla mina älskade nära och kära. Jag gick ut skolan med 7 MVG, 11 VG och 15 G. Jag är jättenöjd och extremt stolt över mig själv. 

Jag har valt att inte plugga vidare till hösten. Jag har alltid gått runt med den tron att jag vet allt jag vill göra och att det är mitt öde att jobba med människor. Efter allt jag varit med om på senare år, mina friska och glada år, har jag kommit underfund med att det inte är något jag vill ägna mitt liv åt. Visst älskar jag fortfarande människor på samma sätt och är mån om allas hälsa. Jag har bara kommit fram till att det finns andra saker i mitt liv som är viktigare och mitt driv vill leda mig på andra äventyr genom livet och pressa mitt psyke på alla tänkbara sätt och bli så bra man bara kan bli. Just nu har jag en känsla i kroppen att jag kan bli exakt vad jag vill. Vill jag bli USAs president så blir jag det. 

Men eftersom jag inte ska plugga vidare i höst så har jag valt att jobba och fortsätta bli bättre och utöka mina förmågor och mitt CV. Just nu jobbar jag som inköpsansvarig på en närbutik i Tumba. Otroligt roligt och spännande jobb. återigen är jag stolt över mig själv. 

Det är mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu. bland annat en andra resa till drömlandet i vinter, körkort och nya utmaningar. Men inget jag känner att jag vill sätta ord på. 

Detta var allt från mig.
Adjö

/ Bella  

framtiden skrämmer mig något fruktansvärt. Jag fyller 20 år om tre veckor och kan inte förstå hur det har gått så fort. Känns som tider har stått stilla men ändå gått extremt fort.
det är mycket jag vill göra men jag vet inte vad. Jag är så jävla nöjd med mitt liv men samtidigt extremt missnöjd. Är det min männskliga sida om att alltid sträva efter något mer eller är något bara i obalans? Det är det jag inte kan sätta fingret på vilket gör att det känns som tiden står stilla.
När jag lyssnar på gammal musik som breaking benjamin, falloutboy osv. Känns det som jag för några minuter blir 15 år igen och det skrämmer mig. Allt skrämmer mig och det gör inte min strävan efter perfektion lättare.
På torsdag tar jag över kontraktet för min lägenhet vilket är en stor lättnad och glädje. Jag är så stolt över mig själv att jag inte vet var jag ska ta vägen. Snart så kommer allt falla på plats. Hoppas jag.

utan att vara hundra procent säker så tror jag att jag har bestämt mig för en utbildning och det är systemvetare eller systemutvecklare. Jag är otroligt intresserad av datorer och att lära mig nya saker och vet inte om jag vill bli något med människor, alltså psykolog eller logoped längre så jag vet inte. Kanske.
Låter som en bra idé i alla fall.

Det är sanslöst hur fort tiden går.
Om bara ett par få månader så fyller jag 20 år, jag tar studenten i juni och i oktober så är det 13 år sedan min mamma togs ifrån mig.
Jag kan inte rå för tårarna som kommer av automatik när jag tänker på hur fort tiden går och hur mycket min mamma har missar av mitt liv.
Hon missade min jobbiga tonårsperiod och hur jag tog mig ur den.
Hon missade första gången jag betalade en räkning och hur jäkla duktig jag är på att göra budget men samtidigt att slösa bort hela mitt arv.
Hon missade min 18 årsdag, min första tripp till krogen och min första lägenhet.
Hon kommer missa min 20 årsdag och min student.
Hon kommer inte sitta längst fram i kyrkan och gråta när jag gifter mig.

Hur svårt jag än har att acceptera det så finns inte min mamma och med tidens alla händelser blir det bara jobbigare.
Älskar dig mamma och även fast jag hoppas att det kommer dröja en lång lång tid så hoppas jag att vi ses i himmlen eller någon annanstans i livet efter detta.

Jag vill ha ett par nya skor!! Saknar den perioden när jag kunde köpa tre par skor i månaden. Skor måste nog vara det bästa jag vet.
Jag gillar verkligen den här trenden med lårhöga stövlar men tyvärr ska de vara svindyra och kosta 1400 kr som jag aldrig skulle kunna lägga på skor nu. Typ det jag har att leva på, haha.
Någon som känner sig villig och köpa ett par till mig? Jag lovar att vara snäll :)